En ettas tänk på nya tankar...

Vi har en en skolbänk, men inte en där du sitter och känner dej mer eller mindre obekväm med korvstoppning dagarna i ända. Jag påbörjade att inreda min bänk/hörna från första stund, svårt att lämna den när skoldagen är slut, kanske missar hur ljuset blir senare på kvällen.... :). 

Jag kommer inte riktigt ihåg var jag har mina strumpor i den nya lägenheten men vet var jag har mitt papper och penna är här på skolan...

Första gången kroki för mej, jag trodde att det kunde bli konstigt att ha en naken modell framför staffilet att teckna av. Första dagen med kroki minns jag knappt, den försvann i ett moln av koldamm med "yttre mellanrumsparti", skuggor och att ha blicken på modellen - fast den hellre stannar på pappret för länge. Men  någonstans har det fastnat för när vi nu senare har sett på film så kan jag inte sluta att tänka på hur skådespelaren står eller när skuggorna bildas på duken. 

Stilleben har fått mej att öppna ögonen för allt runt och kring, skuggor och inre mellansrumspartier. Hur jag redan har gått emot det som jag alltid använt förr,  använder mer än gärna hårda pennor nu men för två veckor sedan visste jag inte ens varför de envisades med att lägga med dem i lådan varje gång.

De första veckorna har passerat snabbare än jag någonsin kunnat ana. Tiden rinner mellan fingrarna ut på pappret, blir ett minne som sitter lite bättre än ord i en tjock bok.